Något litet om att klippa gräs

Jag har länge propagerat för elåkgräsklippare (vilket den vane läsaren nog sett). Det borde vara lag på att man inte får åka omkring på tomter och parker med de bensindrivna orenade monster som fyller trädgårdsgaragen. De låter förjävligt, de skapar stora onödiga utsläpp över landet och de är dyra i både drift, service och inköp. All den CO2 du sparar genom att köra en miljöbil till landet, försvinner när du startar gräsklipparen.

Men åkgräsklippare kostar rätt mycket. I sommar har jag därför provat att låta en liten robot sköta jobbet istället. Den lille Landroid har fungerat väldigt bra och sparat mycken tid och ångest över växtrikets enorma kraft. (Dessutom är jag rejält allergisk mot gräs, det problemet försvinner när gräsklipparen kapar i millimeterbitar som inte yr omkring).

En robotgräsklippare kräver att man drar en liten svart likströmskabel runtom tomten. Sen åker klipparen själv dygnet runt (om man vill). Den laddar sig själv varannan timme ungefär och klipper därefter en timme eller lite mer. Enligt säljaren ska den klara 1500 kvm gräsyta, men här har den klippt 3000 kvm.

Enda problemet är att man måste göra små skydd, stopp eller bygga små ställningar dit man inte vill att klipparen ska gå. Eller också dra särskilda sladdar runt de områdena.

Den lille roboten påväg in i ett utställt hinder

På samma sätt gillar roboten inte vassa stenar som sticker upp. En rejäl krukväxt på dem löser dock problemet. Eller en stubbe. Slutligen klarar den inte högt gräs. Dvs låter man den börja för sent på våren så måste man förklippa gräset en gång. Sen käkar den fint upp det gröna resten av året.

Så visst kan eldrivna enkla maskiner lösa ett problem som handlar om att våra tomter är gjorda som små minigolfbanor istället för de odlingslotter de ju också kan vara. Det är en rejäl klimatbesparing om alla villatomter skulle gå över till ren gräsklippning.

Ibland för jag mail om att det är ändå smartare att lippa med handdriven klassisk maskin. Visst stämmer det. Men då bör tomten vara liten och man själv ha tid.

Fast från Lacke Karlberg får jag bilder på en annan lösning. (Se längst upp). Den här gräsklipparlösningen (mannen klippte i Hagaparken) är naturligtvis väldigt bra för alla. Klipparen kom från Kina och hästarna trivdes bra med jobbet. Men den här typen av gräsklippare är nog mer lämplig för kommuner och trafikverk som idag klipper med de bensindrivna maskinerna i våra parker och vägkanter. (Fast dessa ansvariga jagar tyvärr normalt bara lägsta pris, inte bästa miljöinsats.)

Man kan naturligtvis tycka att gräsklippning är en liten marginell fråga i en värld där energibolagen nu satsar på oljesand och ännu mer gasutvinning. Och det är sant. Men vilka hållbara argument har vi emot ökad fossil utvinning om vi sen hemma tankar alkylatbensin i gräsklipparen.

Man gör det man kan. Privat, politiskt och på gräsmattan.